adminUnderarmens muskler gör det möjligt att böja och sträcka handleden och fingrarna samt vrida underarmen, och de är därför ofta först att bli överbelastade vid repetitivt tangentbords- eller racketarbete. Anatomi och läge Underarmens muskler delas in i två huvudgrupper. På underarmens främsta sida ligger böjarmuskulaturen (flexorgruppen), bland annat flexor carpi radialis, flexor carpi ulnaris och … Läs mer
Facettlederna är de små parvisa lederna på ryggradens baksida som styr hur mycket och åt vilket håll varje ryggradsavsnitt kan röra sig, och de är en vanlig källa till ryggsmärta – särskilt i ländryggen. Anatomi och läge Facettlederna, även kallade zygapofysleder (articulationes zygapophysiales), sitter parvis på baksidan av ryggraden – en på varje sida mellan … Läs mer
Bröstbenet är den platta benplattan mitt fram på bröstkorgen som binder samman revbenen och ger fäste åt flera stora muskler – och är dessutom den punkt man trycker på vid hjärt-lungräddning. Anatomi och läge Bröstbenet, sternum, ligger mitt i bröstkorgens framsida och består av tre delar som växer samman till ett ben: handtaget (manubrium sterni) … Läs mer
Ryggradens ligament binder samman kotorna längs hela ryggraden och ger den både stabilitet och kontrollerad rörlighet. De är avgörande för att skydda ryggmärgen och för att fördela belastning jämnt mellan kotorna. Anatomi och läge Längs ryggradens fram- och baksida löper två långa ligament, ligamentum longitudinale anterius och posterius, som binder samman kotkropparna hela vägen från … Läs mer
Armbågens sidoligament, det mediala kollateralligamentet (ulnara kollateralligamentet) och det laterala kollateralligamentet (radiala kollateralligamentet), stabiliserar leden i sidled och är kända för sin koppling till kaströrelser och så kallad tennis- och golfarmbåge. Anatomi och läge Det mediala kollateralligamentet löper på armbågens insida, från överarmsbenets mediala epikondyl till armbågsbenet (ulna), och består av tre delar där den … Läs mer
Adduktorsenorna förbinder ljumskens adduktormuskler med bäckenet och lårbenet och är en vanlig källa till ljumsksmärta inom idrotter med mycket sprint och riktningsförändring, som fotboll och ishockey. Anatomi och läge Adduktormuskulaturen består av flera muskler, bland annat adductor longus, adductor brevis, adductor magnus och gracilis, som samtliga har sitt ursprung med kraftiga senor från blygdbenet (os … Läs mer
Plantarfascian är ett kraftigt bindvävsband under fotsulan som sträcker sig från hälbenet till tårna. Den fungerar som fotens naturliga stötdämpare och spelar en central roll för fotvalvets stabilitet vid gång och löpning. Anatomi och läge Plantarfascian har sitt ursprung på hälbenets undersida (calcaneus) och löper framåt längs fotsulan för att dela upp sig i fem … Läs mer
Handledens ligament håller samman de åtta små handlovsbenen (karpalbenen) och stabiliserar leden mellan underarmen och handen. De är många och komplexa, men några få spelar en särskilt viktig roll för handledens stabilitet och funktion. Anatomi och läge Handleden stabiliseras av yttre ligament, som det radiokarpala och ulnokarpala ligamentet på handledens fram- och baksida, samt av … Läs mer
Fotledens ligament stabiliserar leden mellan underbenet och foten och är bland de mest skadade ligamenten i hela kroppen. De laterala ligamenten på fotens utsida står för de allra flesta stukningar. Anatomi och läge På fotledens utsida finns tre laterala ligament: ligamentum talofibulare anterius (ATFL), ligamentum calcaneofibulare (CFL) och ligamentum talofibulare posterius (PTFL), som tillsammans förbinder … Läs mer
Bicepssenan syftar oftast på den långa huvudets sena hos bicepsmuskeln (biceps brachii), som löper genom axelleden och är en vanlig källa till axelsmärta. Muskeln har även en distal sena som fäster vid armbågen och överför kraft vid armböjning. Anatomi och läge Bicepsmuskelns långa huvud har sitt ursprung med en sena som fäster på tuberculum supraglenoidale, … Läs mer
